Fan va gött, äntligen så är det som jag verkligen känner att det har hänt nått.

Snart blir jag skinny-ginny! Wohoooo!!!

Ca 86cm runt hela kroppen försvunnigt med, härligt härligt....

Tvätta. Hämta Dante. Gå till apoteket. Lämna Dante. Städa ur en garderob. Laga mat. Diska. Skicka in CSN-papper.

Idag har jag bestämt mig för att vara snäll och glad hela dagen. Tror jag ska ägna resterande dagen åt att vara go och mysig mot Magnus.(om han är på humör)

Jag har städat och lagat mat så nu väntar jag bara på att han ska komma hem så vi kan ha en trevlig dag och kväll. Det var ett tag sen jag längtade efter honom men det har jag gjort idag. Jag har bestämt migför att bli en bättre sambo. En mer tålmodig och inte så jävla gnällig som jag har vart sen operationen. Nu ska det bli ändring!      

Jag ska vara hur snäll som helst!!!

PS. Maten var god (kyckling i lergryta med ris) jag har lyckats 3 dagar i rad DS.

blogg ett tag...men ska försöka skriva något ikväll....  

Ligger i sängen och kollar på Malou. Intressant ämne idag om modeller och hur man ska se ut eller inte. Ska bli intressant att se vad de har att säga.

De pratade mycket om anorexi och hur man ska göra för att vända denna "trend" bland unga kvinnor och flickor.

(vanligast hos    men man får INTE glömma att det finns hos   också!)

Och det slog mig att jag låg och blev förbannad! Så jag måste skriva lite om detta ämne så kanske någon kan hjälpas av det......så här följer några bilder samt ett klipp.

  Tänkvärt!!!  

Vad lär vi våra barn egentligen? Hur kan det gå så här långt? Det finns ingen som vill se ut såhär och ingen tycker att det är snyggt! Det är sjukdomen som ger en falsk bild av personen. Ledsamt.

Här är en artikel från vårdguiden för er som vill läsa mer om ämnet:

Anorexia nervosa (anorexi)
Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.
Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningarna hos unga människor. Den som har anorexia nervosa är mycket rädd för att gå upp i vikt. Även om man väger alldeles för litet, uppfattar man sig själv som överviktig, samtidigt som ätande leder till ångest.
Sjukdomen har troligtvis flera orsaker, både psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan vara en av faktorerna. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia nervosa.
Viljan att gå ner i vikt hänger ganska ofta samman med andra psykologiska faktorer, som att man ställer orimligt höga krav på sig själv och har ett stort behov av kontroll. Att äta och gå upp i vikt kan kännas som brist på kontroll.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa varandra.
Anorexia nervosa kan vara mer eller mindre allvarlig. Hos en del går sjukdomen över inom ett år, hos andra kan den fortsätta i flera år. I svåra fall kan anorexia nervosa leda till döden.
Symtom på anorexi
Det är vanligt att den som har anorexia nervosa blir mycket skicklig på att dölja sina problem för omgivningen, även för föräldrar och nära vänner.
Den som har anorexia nervosa:
    •    ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta bestämmer man precis hur mycket man får äta och sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Överdriven motion i kombination med lite föda leder till kraftig viktminskning
    •    är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
    •    känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den är hos andra med samma längd och i samma ålder
    •    får uppehåll i sina menstruationer
    •    isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker fester och liknande
    •    ändrar sina matvanor
    •    börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt
    •    framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt
    •    får förstoppning och magont
    •    får problem med att koncentrera sig
    •    får sömnsvårigheter
    •    blir lättretlig.
Förebygg anorexi
Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut bör du prata med någon kunnig person innan det blir ett problem.
När man är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att man känner sig undrande och kanske ovan vid det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras betyder inte nödvändigtvis att man är överviktig. Det är viktigt att man pratar om hur man känner det, gärna med sina föräldrar eller någon annan vuxen.
Den som är överviktig bör få hjälp med att lägga om sina motions- och matvanor, men det ska man inte göra själv utan att tala med någon vuxen.
För föräldrar
Som förälder har man alltid ett ansvar för sina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och sina känslor är den bästa metoden för att förebygga problem.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården under Hitta frågor och svar.
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
På andra språk
    •    För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
    •    För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.
Personliga berättelser
Att få lära om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.
Sök vård
Du bör inte tveka att söka hjälp om du har symtom på anorexia nervosa. Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.
För den som går i skolan kanske det finns en skolkurator/skolsköterska man kan tala med. Annars kan man vända sig till den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, som kan erbjuda samtal med en psykolog.
Den som är förälder ska snarast söka professionell hjälp om barnet uppvisar symtom på anorexia nervosa. En medicinsk undersökning görs hos barnläkare på Barnläkarmottagning alternativt hos husläkare. Vid fortsatt behandling behövs ofta ett nära samarbete mellan BUP och barnläkare.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid anorexi
Diagnosen anorexia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom. Ofta är en barnmedicinsk läkare, en barnpsykiater och en psykolog med vid utredningen.
Låg vikt innebär en kroppsvikt som är minst 15 procent under den förväntade vikten. Denna bestäms av kön, ålder och längd.
Det finns särskilda tillväxtkurvor för barn och ungdomar som används inom sjukvården. Body Mass Index (BMI) är ett sätt för vuxna att ange sin kroppsvikt. Detta går inte att överföra på barn och ungdomar utan man använder ovan nämnda tillväxtkurvor istället.
Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för anorexia nervosa.
Behandling av anorexi
De metoder som visat sig fungera bäst är en kombination av psykoterapi och medicinsk behandling. Först måste man bryta svälttillståndet och återskapa den normala näringsbalansen. Psykoterapin kan ske såväl med familjen som med patienten individuellt.
För yngre patienter har familjeterapi visat sig ha bäst effekt. Ibland kan man behöva hjälp med att träna sig att äta. Det sker oftast i dagverksamheter på specialkliniker. Dietist och sjukgymnast ingår också i behandlingsteamet.
Vid allvarlig viktminskning blir man ibland inlagd på sjukhus. På somliga sjukhus finns speciella kliniker för personer med ätstörningar. Ibland kan behandlingen ta flera år.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Artikeln uppdaterad: 2010-02-25
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, BUP

Ni som har barn och andra som arbetar eller på annat sätt umgås med barn, försök att inte prata om bantning och annat viktrelaterat om det inte finns speciella anledningar till att göra det. Kommentarer om sånt här sätter sig i huvdet på barn och de förstår mer än vad man tror!

Japp det var några det.....

sedan Nilecity enligt min mening. Jag har säkert glömt något program men det var det första jag kom att tänka på.

Jag bara älskar att hata Ove den äckliga lilla typen som alla känner till någon motsvarighet i verkliga livet.

Och Fredde, jag förstår att han vill ha alla nya teknikprylar, det vil jag med.

Anna som är så härlig kontrast mot det ytliga som Mickan står för. Fast om jag fick välja mellan deras liv skulle jag ta en mellanväg, mycket pengar men samtidigt "down to earth".

Alex som är så snäll och mesig när det gäller...ja allt.

Hur kan man göra annat än att älska detta underbara program??

Nej mer av sån här humor i TV enligt mig. Man måste få känna igen sig i det dråpliga och veta att man faktiskt inte är ensam i situationer som känns jobbiga och pinsamma. Tror man mår bättre då, speciellt när man kan götta sig åt att man inte är som Ove i alla fall.....    

Det ringde...vänta det är Cissi...  

Ni kan ju kolla på hennes hand sålänge      Fin va?  

Det slog mig idag när jag la i ordning min medicin att jag har fasen lika mycket eller kanske mer än en vanlig pensionär i medicindoser...check it out!!

Herreminguuuud..... Mailat läkaren allafall och frågat om jag verkligen måste äta alla dessa eller om jag kan sluta ta en del. Det kan inte vara bra för levern....Tur att jag inte dricker också. Då hade nog Ginny behövt en leverdonator!

Varit till psykologen idag, det kändes bra...hon gav mig en andningsövning att göra när "det börjar fladdra" så det ska jag testa ist för att ta tt piller. Om det inte blir för illa, då poppar jag ett piller ändå  

Nej nu ska jag göra nått annat ett tag...planlöst varande is da shit!