På begäran   

Jag blev fet av, alkohol,medicinering,godis,ingen motion,"dålig" mat, depressioner...Jag vet vad jag har gjort för att bli fet. Allt detta har bidragit till att jag har mer ont i ryggen än tidigare, knäna smärtar och fötterna ska vi inte tala om.

Har inga illusioner som en del andra har, så som "Nej men jag äter inte det och det, jag rör på mig"....

Jag har testat allt som går, nej inte allt. Men allt som jag har kunnat tänka mig.

Första gången jag försökte gå ner i vikt var på högstadiet, varför undrar jag idag. Skulle gärna ha haft den kroppen nu.

Fram till slutet på gymnasiet så gjorde jag inga mer direkt försök att gå ner i vikt. Jag var ju tonåring och jag kommer ju aldrig att tillåta mig själv att bli fet! Jo tjena det vet vi hur det gick.För när jag började öka i vikt gick det snabbare än jag kunde ha föreställt mig, så snabbt att jag inte "hann" med att motverka.

Några år senare så gick jag med i VV och tappade 2,5kg första veckan....andra veckan gick jag upp 4kg. Då gick jag inte dit mer.

Efter långpromenader, träning, minskat godis/matintag, och olika dieter av alla de slag så provade jag och en kompis Cambridge. Där jag jag ner 10 kg på 14 dagar eller om det var tvärtom, kommer inte ihåg. Den dieten går ut på att man dricker ett visst antal kcal per dag. Man svälter sig i princip. Det finns säkert de som klarat att hålla de där kilona borta som gått bort med Cambridge och andra liknande märken. Men jag är inte en av dem.

Efter Cambridge så testade jag LCHF,Atkins, GI....men det är inte hållbart för mig. Jag vill inte och har inte diciplin nog att hålla mig till en diet resten av livet.

Slutligen så kom jag fram till att en GBP var det enda för mig.

Så här är jag nu....tre veckor senare och 12,5kg mindre.Mindre ont i knän och fötterna känner jag knappt av. Ryggen är ju som den är, men det ska jag träna "bort".

Ät gott men rör på er, är väl rådet jag skulle ge till någon som frågade mig.

En gång i tiden var jag en liten flicka utan bekymmer och besvär. Men med tidens gång, så som för alla så fick flickan mer bekymmer och funderingar om livet.

Den här flickan blev till slut sjuk av oro, och utvecklade panikångest och depressioner.

Inte nog med det, de hon trodde skulle finns vid hennes sida fanns ej längre där. Men och andra sidan så fick hon veta vilka som istället alltid skulle finns vid hennes sida. Ja, flickan är lite bitter på livet ibland, ja hon är besviken, ja hon tycker synd om sig själv ibland. Det får man göra.

Nu är flickan inte längre en flicka utan en kvinna som vet vad hon vill i livet. Hon är mer till ro och känner sig starkare än på många år. Varken ångest eller depressioner ska få ta över henne igen, Hon är inte ångesten, ångesten är bara en svart skugga som ligger och lurar i mörkret. Och om tillräckligt mycket ljus kommer in i hennes liv ska hon nog kunna hålla den väck.

Men ibland glömmer hon att det är hon som bestämmer, inte du, ni eller någon/något.

Hon tänker leva sitt liv efter sitt eget huvud.  

Kommit på vad det är jag lider av....detta:

Det som den drabbade känner oro för är långt ifrån alltid rationellt. Snarare är det själva oron som är konstant och vad oron berör blir snarast vad än som råkar vara aktuellt eller som dyker upp i huvudet. Om en sak den drabbade ofta oroar sig för inte har anledning att skapa oro blir det istället något annat: arbete, bil, ekonomi, krig, sjukdom, miljö, familj m.m

GAD tröttar ut hjärnan och kroppen

GAD skapar rastlöshet och en känsla av ständig beredskap. Det är enormt uttröttande både direkt av stressen det orsakar samt den normalt störda sömnen. Helger och ledighet ger heller inte samma vila som för friska genom att GAD gör att den drabbade inte kan slappna av. Resultatet blir:

• Kraftiga muskelspänningar med smärta.
• Utbrändhetssymptom.
• Trötthet.
• Kroniskt störd sömn.
• Svårigheter att svälja (rädsla för att sätta i halsen).
• Försämrat arbetsminne.
• Störd aptit, fysiska sjukdomar som infektionssjukdomar, högt blodtryck m.fl problem orsakad av långvarig stress.

Många andra symptom kan förekomma. För att det ska kallas GAD ska de ha varat sex månader eller längre.

Källa:http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Generaliserat-angestsyndrom/

Med ångesten och oron följer symptom som rastlöshet eller en känsla av att vara på helspänn. Man kan också ha svårt att koncentrera sig, lätt bli irriterad och snabbt bli utmattad. Vidare kan man besväras av muskelspänningar och olika typer av sömnstörningar. För barn räcker det med att endast ett av dessa symptom är närvarande för att diagnosen GAD ska ställas.

De ovan nämnda symptomen kan också höra ihop med, eller leda till andra symptom. Exempelvis kan muskelspänningar leda till att personen får muskelvärk, muskelryckningar eller känner sig skakig. Även kroppsliga symptom kan följa (liknande de vid panikattacker) som muntorrhet, illamående, svettningar och svårigheter att svälja. Depressiva symptom, t ex nedstämdhet, nedsatt aktivitets- eller intressenivå eller aptitlöshet är också vanligt.

Dessutom förekommer GAD ofta tillsammans med andra diagnoser, som affektiva syndrom (exv depression, manodepressivitet), andra ångestsyndrom (t ex panikattacker eller social fobi) eller substansrelaterade syndrom (alkohol-, drog-, eller medicinberoende). GAD kan vara ett isolerat problem men de flesta har även en tidigare historia av något av de ovan nämnda problemområdena. Diagnosen GAD ställs dock inte om problemen helt och hållet kan förklaras med en eller flera andra diagnoser.

Studier visar att man i genomsnitt löper ungefär fem procents risk att någon gång under sin livstid drabbas av GAD, och syndromet har visat sig vara något vanligare bland kvinnor än bland män. För majoriteten av de drabbade börjar problemen i barndomen eller tonåren, men det är inte ovanligt att ångesten uppkommer även i senare skeden av livet. Ångest har visat sig ta sig olika uttryck i olika kulturer, varför det är viktigt att ha det kulturella sammanhanget i åtanke när man bedömer ångestproblematik.

Det antas finnas såväl biologiska som miljömässiga orsaker till GAD. Det innebär att delar av orsaken till GAD kan finnas i personens uppväxt, den kemiska sammansättnigen i hjärnan samt i personens nuvarande livssituation.

Källa:http://web4health.info/sv/answers/anx-generalized-anxiety-syndrom.htm

För att sammanfatta, detta är vad jag upplever:

• mer eller mindre konstant ängslig
• osäker
• okoncentrerad
• spänd
• stresskänslig
• lättretlig

• m.m. 
  

När jag var liten ville jag vara som Ronja. Tuff och var ute i skogen och hittade på bus. Fångade hästar och badade i vitsippor. Det vill jag fortfarande. Men nu tänker jag på alla fästingar och andra vidriga kryp som finns i skogen.   Va fan ska man behöva komma till insikt om sånt för! Det förstör ens (min) vilda, fria och fantasifulla sida. Vill inte komma till fler insikter om livet egentligen. Inte till några negativa alla fall. Att bli helt vuxen trivs jag inte riktigt med, vill inte att alla blir äldre och slutligen dör ifrån mig. Inte heller vill jag leva för alltid. Men jag vill att alla ska må bra och vi kan dö på samma dag, i samma ögonblick. Det är smärtan,sorgen och saknaden jag inte vill ha, inte klarar av!

Men livet är ju som det är....kan inte hejda det tyvärr eller skynda på något....fy fan  

Ja då har man sett den. Inget vidare ärligt talat. Kändes som att hela filmen var en kliche´och fruktansvårt förutsägbar. Mystisk kvinna möter turist och de blir jagade jadajadajada.....tråkigt. Man har sett det förr...många gånger. Mitt råd är att se den om du inte har något bättre för dig men förvänta dig inte för mycket. Inte ens J.Depp var speciellt underhållande att titta på.

Peace!  

Sitter här med en ansiktsmask och väntyar på att Magnus ska komma hem så vi kan se på film. Ikväll blir det "The Tourist" med J.Depp och A.Jolie Har hört både bra och dåligt om den, men jag brukar inte bry mig om sånt för ma nblir bara besviken åt ena eller andra hållet.....Nej dags att skala av sig apelsinmasken...Bye4now

Jag och Cissi

Tuva, lik mamma så in i bomben

På väg till Öna

Nisse glad som vanligt

Eleganta farmor

Brother...hehe

Magnus och Julia

Julia

Ingrid

Ingrid

Ingrid

På promenad

Jag och Åsa

Ja va fan....det blir inte bättre kvalite just nu...får fixa det i fortsättningen ist

  Han blir fyra år den 5 mars.....tiden går för fort!  

  Mammas myspöjk!